fredag 25 december 2020

Det sista som överger oss östgötar är hoppet!


Nu är det snart dags! 

Vi hade 3 mm is på Sätrasjön igår, visserligen bara 30 meter ut från land, men ändå!

Henry Hermansson lägger direkt in en tävling på Sommen lördagen den 13 februari. Följ Östergötlands tävlingsprogram, som inger hopp om en fantastisk pimpelsäsong!

Vi håller dig uppdaterad!


onsdag 2 december 2020

Tävlingsprogrammet för Östergötland har fått en ny tävling igen!

Ju närmare vi kommer vår efterlängtade vinter och termometern kretsar kring nollan (nåja, den kretsar just nu precis över nollan...), så vaknar  klubbarna till liv! Nu har Rimforsa FK lagt in en tävling på fantastiska Åsunden.



tisdag 1 december 2020

torsdag 19 november 2020

Här är Östergötlands tävlingsprogram 2021

Hej, i väntan på bättre tider har distriktets tävlingskommitté beslutat följande program för vintern 2021. Det är tunt men om Coronan tillåter kommer vi som vanligt att fylla på programmet med våra populära onsdagskulor. 

Som sagt – vi väntar på besked från myndigheterna om vi kan köra några tävlingar i vinter. Släpper de på restriktionerna har vi detta program att följa så gott det går.

Håll ut och håll avstånd!



lördag 14 november 2020

Jokers Pike Master 2020 på Stora Rengen

FK Jokers gjorde idag upp om klubbmästerskapet på sjön Stora Rengen. Start vid Hovetorp. Då hela ordinarie tävlingsledning bestående av Mats Ljungberg och Stefan Holst låg hemma och hostade, fick Lunkan och Kåpan hålla i arrangemanget. 12 jokrar kom till start. 

Rengen kan vara väldigt kärv så här sent på året när det gäller fiske efter gädda. Det finns gott om gädda i sjösystemet, men idag var de väldigt svårflörtade. Endast 9 mätbara gäddor kom upp! Av dom tog segraren, tillika klubbmästaren, Anders "Törna" Törnström 4 stycken! Han mätte in 292 cm varav den största gäddan mätte 81 cm. Två kom Hans Agné (förra veckans KM-mästare i båtpimpel). Trea kom Jimmy Nyhlén med en som mätte 76 cm. Jimmy fiskade tillsammans med Törna.

Resultat:

1:a och klubbmästare Anders Törnström, 292 cm  2. Hans Agné, 80 cm 3. Jimmy Nyhlén, 76 cm 4. Patrik Wessman, 71 cm 5. Patrik Carlsson, 65 cm 6. Jonny Jonsson, 59 cm 7. Björn Svensson, Daniel Danieluk, Claes Lundqvist, Leo Nyhlén, Anders Kåberg och Klas Andersson, inte några cm gädda alls.

Längsta gädda: Anders Törnström, 81 cm

Inget monster direkt, men väldigt värdefull idag.
Klubbmästare Törna i mitten, t v Jimmy och tvåan Hans Agné t h


KM-mästaren Törnström håller hov!

Patrik Carlsson fick en 65:a.


Rena idyllen vid Hovetorps Sluss.
Här höll förbundets tävlingsledare Sven Dahlgren hov när det begav sig.

Tävlingsledningen på väg hem genom Kinda Kanal.
Platsen för VM i klubblags-VM i mete 1987. 

Far och son Björn och Patrik är glada ändå!

Godkänd!

Lunkan och Kåpan pustar ut!
Danieluk fattade ingenting!
I somras var det gädda överallt!

Fin startplats vid Hovetorps Sluss.

Klubbmästaren pustar ut på sin tron!

Hans Agné klarade namnet och kom tvåa!





söndag 8 november 2020

Jokers KM i båtpimpel avgjordes i helgen

Klubbmästaren Hans Agné i mitten. Till höger tvåan Törna (skipper på segerfartyget)
och till vänster trean Klas.


Hans Agné blev i lördags klubbmästare i båtpimpel. Han vägde in mäktiga 12.420 gram. 

Vi genomförde KM-et på sjön Åländern i fantastiskt väder. Obetydlig vind och luften var 10 plusgrader vid start. Solen bröt igenom lite mitt på dagen. Med andra ord – en riktigt bra fiskedag! Abborrarna var på jakthumör på morgonen (för en del...!). Vattnet var packat med betesfisk, stora "moln" från botten till ytan.

Några tog det lugnt. Klas fick nästan 8 kg och fiskade nära
utgångsbryggan. 

Resultat: 1. Hans Agné, 12.420 gram 2. Anders Törnström 8.620 3. Klas Andersson 7.820 4. Jimmy Nyhlén, 4.500 5. Björn Borg, 3.200 6. Claes Lundqvist, 2.360 7. Anders Kåberg, 1.980 8. Stefan Holst, 720 9. Patrik Lindberg, 220

Största abborre: Claes Lundqvist 880 gram



Andra hade "bråttom"! Till andra änden av Åländern på några minuter!

Corona avstånd vid prisutdelningen.

Jimmy i hög koncentration.


tisdag 3 november 2020

Boken om Östgötarnas pimpelhistoria och deras pirkar

 Nu har boken "Östgötarna och deras pirkar" kommit och finns till försäljning. 




I förordet skriver jag bl a så här:

"Denna bok är antagligen den smalaste fiskebok som skrivits i Sverige. Den har dock ett underliggande och icke oviktigt historiskt perspektiv. Östergötland var en gång i tiden landets ledande pimpeldistrikt och detta tack vare våra finurliga pirkskapare."

Kontakta mig på Messenger för köp.

/Björn Borg


måndag 29 juni 2020

Svensson-pirken. En 50-åring som fortfarande levererar.

Jag har använt årets absolut varmaste dagar till att skriva om en verklig pimpelräv. Min vän Björn Svensson får avsluta serien om våra östgötska pirktillverkare och deras fantastiska hantverk.
Om allt fungerar som det ska, kan du läsa artikeln i pdf-format på pimpelsport.se inom kort.

Vi ses i vinter! Laddade till tänderna!


Svenssons pirk har alltid varit min favorit
under 50 års tävlande.
 


Svensson-pirken är en enplåts-pirk. Den har bara en sida gjord av formpressad plåt. Den andra sidan är ”öppen” och visar fyllnads-materialet som är rent tenn. Han gjorde pirkarna i två storlekar, 37 och 45 mm, men på senare år blev det även några 54-or för båtpimpel. Plåten var av mässing, koppar eller brons. Han tog även fram en mindre serie med ren silverplåt.

Björn Svensson växte upp på landet utanför Linköping och han lärde sig tidigt att hantera både djur och maskiner samt att ”ta vara på” saker. Det var en mycket lärorik uppväxt. I unga år var fisket ett helt naturligt inslag i familjens hushållning. Intresset för djur och natur är fortfarande starkt och fisket har alltid funnits i hans liv. 

Året var 1965. Han blev som 21-åring anställd på Linköpings Express- och Ordercentral som kranmaskinist. Tunga lyft med mobil-kran. Han blev specialist på att flytta bankfack, kassaskåp och valvdörrar (!) och gjorde det så galant att den stora kunden Östgötabanken erbjöd honom en anställning på banken. 1987 blev han chef för bankens Kontorsservice och stannade där ända till sin pension.    

Klubbutbytet med dalmasar och knallar gav en rejäl skjuts
på vår utveckling i Östergötland.

I början av 1970-talet skapade Björn Svensson den grundläggande formen för sin pirk, som skulle bli så framgångsrik och populär under de följande 20 åren. På den här tiden hade hans klubb SFK Firren ett framgångsrikt klubbutbyte med Borlänge SFK och FK Knallen från Ulricehamn. Mötet med framförallt Ivar Hedenskog men också övriga dalmasar – som Svante och Svecke – har verkligen satt sina spår. Grundformen hos Svensson-pirken är dock hämtad från Hedenskogs pirkar, men Björn gjorde ett synligt veck efter hela pirkens längd. 

En plåt blev ett vinnande koncept!

Han provade att använda två plåtar, men han blev aldrig nöjd med resultatet. Med bara en plåt och den andra sidan öppen, kunde han slipa och forma tennet till fulländning. 

Så fick det bli! Med denna konstruktion blev pirken något tyngre, fyllningen i uppändan av pirken blev tjockare. Egentligen blev fyllningen något tjockare både uppe och nere, efter hela pirkens längd alltså. När det inte påverkade pirkens gång på något negativt sätt, bestämde sig Björn att nu var designen klar. Han testade pirken i skarpt läge på våra östgötska tävlingsvatten och även jag deltog. Vi hade stora framgångar på speciellt Åsunden, Järnlunden och Stora Rengen. Nappvillig fisk och mängdfiske – då fick vi topplatser varje gång! Det var verkligen lätt att aktivera abborrarna med Svenssons pirk och åka hiss med stimmen! 

Med enplåtspirkens unika uppbyggnad fick Björn en annan fördel. Möjligheten fanns att med bara händerna böja pirkens övre del för att påverka pirkens gång i vattnet!  


När den slutliga formen var bestämd, tog han fram den viktiga stansen, som formar plåten. Till sin hjälp hade han klubb-kompisen, tillika svågern Bror Erik Johansson, som var verksam som optiker. Hans noggrannhet för ytor och svepande former kom väl till pass. 



Björn penslar på lödvätska för att få tennet att fästa ordentligt
på både plåten och tråden. 



Björn använde rent engelskt tenn. 


Jiggen i skruvstädet är av aluminium för att droppar och stänk av tennet inte ska fastna. 
Med lutningen på jiggen kunde Björn flytta tyngdpunkten på den färdiga pirken.



Den slutliga formen på tenn-sidan skapade egentligen processen själv.
Lödningen och ytspänningen på det flytande tennet formgav pirkens ”baksida”.


Fyra formfulländade Svenssonpirkar i olika färger. Samtliga bilder från Björns verkstad är från 1976. 









1981 ingick Björn i styrelsen för vår nystartade fiskeklubb Jokers i Linköping. Bilden är från 1975. 


























En 37 mm Svensson-pirk i ren silverplåt och tenn. Rena smycket!



Ett urval av Svensson-pirkar. 37-or med olika mönster i plåtarna. 
Bilderna är från 2020.


/Text och foto Björn Borg, 2020-06-27

söndag 14 juni 2020

Holst slog till med dubbla PR och klubbrekord i helgen!

Stefan Holst fick ett rejält uttag i fredags, 2020-06-12. Han fiskade i Rögle Dammar och fick en sagolik sutare, som vägde 3.740 gram. Nytt PB och nytt klubbrekord för FK Jokers. Grattis Hossa!


Inte nog med det... under kvällen och natten fick han 3 braxnar, som vägde över 5 kg! Den största 5.560 gram! En riktig monsterbrax! Grattis igen till nytt PB och det nya klubbrekordet.

torsdag 28 maj 2020

Sveriges mest sålda pirk genom alla tider.

Det är verkligen nya tider – totalt isfri vinter och som 70-plussare ska Lisbeth och jag nu hålla oss hemma och vara isolerade från omvärlden. Tur att jag hittade lite historiskt stoff som har med pimpelfiske att göra... Fel årstid kanske, men vadå....? 

Sommen-pirken.
Sveriges mest sålda pirk genom alla tider.

Den här berättelsen handlar om den finurlige och envise Gustaf Adolf Sjökvist och vad han åstadkom i Bestorp med start före andra världskriget.  Han växte upp i Kisa-trakten och jobbade som ung på yxfabriken i Kölefors. Ett tag var han också på sjön.

Men han kommer alltid att förknippas med en produkt, som skulle bli den mest sålda i Sverige genom alla tider. Sommen-pirken.

Historien börjar år 1938.
Sjökvist jobbade på den gamla sågen i Bestorp och när ägarna beslutade att bygga en ny såg, hoppade han av. Han bestämde sig för att starta eget och tillverka pirkar och andra fiskredskap under lite mer ordnade former. Han var fast övertygad om att det fanns en marknad för hans handgjorda pirkar. Under några år hade han pysslat med tillverkning ”lite vid sidan om” i sågens maskinrum. Detta kom att bli en mjuk och naturlig övergång till en egen verksamhet. Inte alls ovanligt bland våra pirktillverkare som vi lärt känna lite senare i vårt distrikt.
Gustaf Sjökvists verkstad
vid stranden av Lillsjön



Gustaf Sjökvist köpte en verkstadsbyggnad vid ”Lillsjön”, som är den innersta viken av Stora Rengen i samhället Bestorp. Han utrustade verkstaden med både köpta och egendesignade maskiner. 
Boningshuset finns fortfarande vid landsvägen.
Gustaf och Annie Sjökvist bodde i närheten av verkstaden. Deras hus ligger fortfarande kvar, alldeles intill den stora landsvägen som leder trafiken runt Bestorp. Även om bonings-huset ändrat fasad och färg några gånger, så finns samma stora stenblock kvar (t v i bilden).
Här byggde han upp den verksamhet som skulle bli familjens levebröd under ett halvt sekel. De båda sönerna Gunnar och Hugo var med från början och nu började den berömda Sommen-pirken spridas över Sveriges vatten. Kust som sjö.

Uppfinnaren Sjökvist
Några ritningar eller skisser på Sommen-pirken finns inte bevarade, troligen behövde han inte några. Allt fanns i hans huvud. Med all rätt kallades Sjökvist av byborna för ”Uppfinnaren” och hans klurighet blir väldigt påtaglig när vi nu förstår vad han har skapat. 
Sjökvist konstruerade och byggde traktens första motordrivna velociped.
Mått, materialval och nödvändiga tillverkningsprocesser växte fram under den första tiden. Han konstruerade och tillverkade alla verktyg själv. Stansar och klippverktyg för plåtar, gjutprocesser och verktyg för blyhanteringen, präglingsverktyg med gränslösa kombinationer, handdrivna verktyg för ”8:orna” (länkarna), lödmaskiner osv. 
Han konstruerade även gäddsaxar och så utvecklade han pimpelspön tillsammans med den kände fiskeskribenten Curt Lindhè från Linköping. Carl A D Johansson i Kisa tillverkade senare med framgång de patenterade gäddsaxarna. 

Sjökvists och Lindhès hopfällbara pimpelspö blev inte föremål för någon nämnvärd uppskattning eller serie-produktion. Spöet finns dokumenterat på bild i några av Lindhès läsvärda böcker om pimpelfiskets mysterier, bl a ”Abborren hugger” från 1960.

Sjökvist konstruerade ett smart präglings-verktyg,
som kunde anpassas till olika pirklängder. ”S”-et, fjällmönstret och ögat skulle sitta
på rätt plats oavsett pirkstorlek.

Färdiga plåtämnen till Sommen-pirken. Här ligger även ämnen till Bestorp- och Rengen-pirkarna som var symmetriska, dvs de hade samma form på både fram- och baksida. De var inte präglade med något mönster. Rörelsen i vattnet blev väldigt klumpig så de fungerade mer som ett lod och var väldigt snabba till botten.

Ett färdigt plåtämne för Sommenpirken.

Egengjorda klipp- och stansvertyg. 

När allt var på plats och maskinerna intrimmade, så kunde Sjökvist så småningom driva firman på ett någorlunda lönsamt sätt. Men det fick aldrig bli en hög tillverkningstakt på bekostad av kvaliteten. Varje pirk krävde handpåläggning som kontroll av lödning, kantslipning och en noggrann polering. Sist monterades fjäderringarna, länken och kroken. Sjökvists fru Annie betade kroken med en elegant rosett av rött ullgarn och polerade de färdiga pirkarna en sista gång. Hon paketerade 1 dussin pirkar per låda för leverans. Pirkarna tillverkades i 4 längder: 50, 75, 90 samt 110 mm. Den kortare kom till på senare år under Hugos tid. Med silver-, koppar- och mässingsplåt kunde färg-kombinationerna bli många men ibland skickades även en del pirkar till Linköping för att förkromas.

Barnbarnet Ove Persson i början av 1960-talet. Här slipar han pirken efter bly-gjutningen. Ove berättar om hur han jobbade med saltsyra på plåtarna för att få blyet att flyta ut och fästa ordentligt utan luftblåsor. Det fick absolut inte förekomma några håligheter i den färdiga pirken. Jobbet var smutsigt (och giftigt!). Som om detta inte var nog – efter arbetet tvättade de händerna i fotogen för att bli riktigt rena! 


Att tillverka sina egna fjäderringar var en självklarhet!

Fru Sjökvists röda huggpunkter i ullgarn.
I det här verktyget tillverkade Sjöqvist länkarna till kroken. Han utvecklade verktyget själv och tillverkade det också. Om det blev slitage eller något annat fel, så reparerade han det lätt. De färdiga ”åttorna” hamnade i plåtasken till höger. I nästa moment löddes dom ihop. 2 och 2. 






Gjutformen för bly
Varje pirkstorlek hade sin egen gjuttång, så fyllnaden skulle bli perfekt. Dels skulle efterarbetet bli minimalt med korrekt mängd och sedan fick det inte bli några blåsor inuti pirken.



Andra världskriget blev en boost för försäljningen!
Affärerna gick bra, även under kriget. Efterfrågan av Sjökvists pirkar minskade inte utan tvärtom ökade! Under kriget var det ransonering på det mesta och många svenskar levde väldigt knapert. Det gällde att dryga ut maten och mätta alla i familjen. Barnkullarna var stora och egenfångad fisk blev ett värdefullt tillskott på matborden.

En av den största marknaden för Sommenpirkarna var faktiskt västkusten. Sjökvist levererade stora mängder dit. Pirken fungerade mycket bra från klipporna, den var mycket lättkastad p g a sin form och koncentrerad tyngd. Sommen-pirken gav långa kast i motvinden och den sjönk snabbt.
Hugo drev verksamheten vidare 
i Sjökvists anda.
Grundaren Gustaf Sjökvist dog 1955. Sonen Hugo Sjökvist, som jobbat hos pappa sedan starten, tog över. Han utvecklade några nya pirkar, som byggde på samma tillverkningssätt, två formpressade plåtar som fylldes med bly. Till skillnad mot Sommen-pirken var dessa symmetriska. Fram- och baksidan var identiska till formen. Pirkarna Bestorp och Rengen blev aldrig några storsäljare, men jag använder dom fortfarande vid båtpimpel.
Bestorp-pirken överst. Nederst Rengen-pirken.
Rengen-pirken blev förebild till den nutida Linköpings-pirken, som görs av Börje Nilsson, Linköping. Han pryade en sommar hos Sjökvist. En annan som pryade i Bestorp var Anders Johansson (Anders-pirken) som här gjorde sina första egna pirkar och fick lära sig allmän materialhantering inom pirktillverkning, bl a att kalka silver med trasa innan leverans. Året var 1974.  
Det gick till slut inte att konkurrera med alla billiga och dåliga kopior av Sommen-pirken som kom ut på marknaden. De var avgjutningar av mycket dålig och ojämn kvalitet, helt massiva och med en obefintlig finish. De sälj fortfarande som Sommenpirk (typ) men bär inte bokstaven ”S”, som står för ”Sjökvist”. Den ursprungliga Sommenpirken blev aldrig patenterad eller mönsterskyddad. 
Hugo Sjökvist lade ner verksamheten i början på 1980-talet. 
Hur var det nu med ”den mest sålda pirken i Sverige?”
Jag gjorde ett överslag på antalet gjorda Sommen-pirkar tillsammans med Ove Persson, som har hjälpt mig med fakta till denna artikel. Han kommer ihåg hur mycket som paketerades varje dag.
De levererade minst 10 lådor pirkar om dagen. Varje låda innehöll 1 dussin, dvs 12 stycken pirkar. På ett år levererade man säkerligen 36.000 pirkar. På nästan 50 års verksamhet blir det cirka 1.600.000 pirkar!

Tack Ove Persson för hjälpen med historiska fakta och lån av familjebilderna!
Tack Christer Hagström för lån av verktygen!

/Björn Borg 2020-05-28