onsdag 26 augusti 2015

Linköpings-pirken – ett symmetriskt mästerverk.














Jag träffade upphovsmannen av Linköpingspirken, Börje Nilsson, en vacker sommardag hemma i hans trevliga lägenhet i södra Linköping. När vi bokade tiden med varandra frågade jag ”– adressen då, var bor du? – men Björn – har du glömt att jag och min fru Gunilla bor i din tidigare lägenhet? Hittar du?” Ridå!


Börje Nilsson började fiska som väldigt ung, men blev klubbansluten först som 28-åring. Då blev han medlem i LAFF, Linköpings Amatörfiskeförening. Personen som fick honom att ta steget till att söka medlemskap i en klubb och så småningom börja tävla i pimpelfiske var Per-Åke Sildeborn, känd fiskare i östgöta­distrikt samt framgångsrik ordförande i LAFF. Per-Åke var dessutom arbetskamrat med Börje samt gift med Börjes äldsta syster Barbro. Även hon var en riktigt duktig pimpel­fiskare. Idag är Börje medlem i SFK Firren, Linköping.

Börje kände ”grupptrycket” och kunde alltså inte komma undan. Han började alltmer fördjupa sig i fiskets mysterier och utvecklade snabbt ett initierat kunnande inom pimpelfiske. På den tiden, jag talar om 60-70-talet, fanns det gott om utrymme att utveckla den tekniska biten och förbättra det mesta. Det som fanns att köpa i handeln var massproducerade standardpirkar med tvivelaktig kvalitet. Med ökat fiskekunnande svarade inte marknadens pirkar upp till de krav och lösningar, som Börje funderade på. Om man ville komma över något nyare och modernare var det bara genom personliga kontakter och direkt med enskilda pirktillverkare. Nu skulle Börje bli en av dom! Med sin bakgrund och sitt tekniska intresse ville han ha något praktiskt att lägga händerna på. Han började utveckla en modell för Linköpings-pirken.       













Längst t v är den första testpirken från tidigt 70-tal. Framfilad till rätt form och den genomgick ett antal tester för att till slut bli prototypen för Linköpings-pirken. Pirken i mitten är ett tidigt test på hur mönstrad plåt fungerade, både produktionsmässigt men främst hur det lockade abborrarna med bättre reflektion. Pirken till höger är en huggpirk, som blev väldigt populär på 70-talet. Framförallt var det den kända Linköpingsfiskaren Sune Liedberg, som vurmade för huggpirken. Nu är pirkmodellen enbart av historiskt intresse.
    

Det var i början på 1970-talet det hela började.
Börje jobbade på Linköpingsföretaget Fergas, som då var och fortfarande är ett världsledande företag på olika typer av fläktar. Det är ett finmekaniskt företag med stor kunskap i stansning, pressning samt bearbetning av tunnplåt. De höga marknadskraven gör att verktygen behöver vara av allra högsta kvalitet och maximalt produktions­inriktade. Efterbearbetning av pressade och stansade plåtar måste vara ett absolut minimum. Låter som ett paradis för en som brinner för att göra egna pirkar, eller hur? Börje hade under sin tid på Fergas ledande funktioner inom produktionsplanering, försäljning och inköp. Han fick OK från ägarfamiljen Wallman att utnyttja verktygs­verkstaden på kvällstid. Med sitt brinnande intresse för teknik, samt tillgång till det bästa inom verktyg för plåtbearbetning gjorde att nätterna blev många och långa i verkstaden. Utveckling och tillverkning av verktyg och pirkar blev också ett utmärkt komplement till det ordinarie arbetet. Börje hade vid sin pensionering varit anställd i 32 år på Fergas.  


En lokal pirktillverkare från Bestorp blev Börjes inspirationskälla.
I det lilla samhället Bestorp, strax söder om Linköping vid Stora Rengens strand, fanns under efterkrigstiden en liten mekanisk industri, som faktiskt var en av Sveriges största pirktillverkare. Den dynamiske ägaren och innovatören hette Sjöqvist och han tillverkade bl a Sommenpirken (S-et på pirken står för Sjöqvist!), Bestorp-pirken samt populära Rengen-pirken med sin symmetriska form. Den var bland det pimplande folket kring Linköping ett måste för goda fångster, men tillverkaren Sjökvist lade ner verksamheten och det blev läge för Börje att ”modernisera” pirken, utveckla formen och låta pirken leva vidare, nu under namnet Linköpings-pirken. 


Längst fram till höger är Sjöqvists Rengen-pirken i original. Den hade borrade hål för fjäderringar, som Sjöqvist monterade och de var naturligtvis också av egen konstruktion och tillverkning. Överst i bilden är Börjes vidareutveckling, mer känd som Linköpings-pirken.

Den symmetriska formen var fiskemässigt väl utprovad och populär bland fiskare i närområdet med sjöar som hade god tillgång på abborrar, t ex Stora Rengen, Järnlunden och Åsunden. Pirkens kom snabbt ner till stimmet och effektiviserade fisket betydligt. En riktig vinnarpirk i tävlingssammanhang!

Formen var också perfekt för rationell tillverkning.
Samtliga plåtämnen blir identiska för respektive pirklängd. Variationerna kan bli många då slät eller präglad plåt i olika material/färger kan paras ihop hur som helst.





Ett ordentligt verktyg är nödvändigt för exakt och uniform produktion. Börjes pelarställ formpressar och stansar (klipper) i ett moment. Framifrån matar han slät eller präglat metallband. Samtliga storlekar kräver naturligtvis ett eget stansverktyg.
























En trave plåtämnen från Börjes stans- och formverktyg. Färdiga direkt för hopläggning och lödning!


Börje fyller pirkarna vid lödningen med 40/60 tenn/bly.
Före fyllningen gjorde han en förtenning för bästa slutresultat.

Den helt symmetriska Linköpings-pirken kan fiskas som ”lod”, dvs den är extremt snabbgående vid mängdfiske, går rakt ner till stimmet. Pirken går även att fiska lugnt med fina rörelser. Formen gör den även lämplig som tafspirk. Alltså en unik allround-pirk.

Börjes Linköpings-pirk finns tillverkade i längderna 36, 39, 46, 51 och 56 mm samt i materialvarianterna S/S, S/M samt S/K som standard.

Slutade tillverkas 2006.
När Börje gick i pension hade han tyvärr inga möjligheter att fortsätta producera pirken. Linköpings-pirken nytillverkas alltså inte mer. Verktygen finns kvar i Börjes ägo och han har inte lagt ut vidare tillverkning till någon annan. Jag tjyvtittade dock lite i hans lådor, och hittade en mängd färdiga plåtämnen, så, vem vet – kanske det kan bli några nya pirkar till vintern?    


Börje Nilsson är född 1942 och uppvuxen i Rystad med mor och far och 3 syskon. Rystad är en liten ort mellan Linköping och sjön Roxen. Han fiskade som liten i ån (snarare ett brett dike) som rinner upp i Svinstadsjön och går sedan genom Vårdsberg för att efter ett antal krökar mynna ut i Roxen vid Tuna. (Där har jag också fiskat som ung, men då var vi ute för att få bitterling, nejonöga och andra ”akvariefiskar”.)
I början av 60-talet träffade han Gunilla och de gifte sig 1970. De har i skrivande stund en dotter och en son, 3 barnbarn samt ett barnbarnsbarn.


Av Björn Borg 2015-08-06

måndag 17 augusti 2015

Patrik C badade med 65 kg flundra!

Med utgång från Havöysund i nord-Norge fick Patrik Carlsson i förra veckan sitt livs hugg. Medan pappa Björn Svensson och kusin Daniel höll i tamparna och båten mot 4-5 knop tidvattensströmmar, kunde han bada tillsammans med sin 166 cm och 65 kg tunga hälleflundra. Nytt pers förstås!

onsdag 5 augusti 2015

Med gäddspö på 150 meters djup.

Här kommer en rapport från nord-Norge, skriven och plåtad av medlemmen Patrik "Limpan" Lindberg.

När jag tänker tillbaka och tittar på de bilder som jag har tagit så måste jag ändå vara riktigt nöjd årets Norgeresa, jag är ganska säker på att så också är fallet för min gode vän och fiskekamrat Stefan Holst.



Vi har fått oändligt mycket torsk, inga jättestora... det är klart att man blir lite fart-blind när man gång på gång får torskar som väger mellan sju och tolv,  tretton kilo – det är på inget sätt dåligt fiske.

Sedan förra året har både jag och ”Hossa” gått och fantiserat över ett grund som vi hittade på sjökortet, en knusa som reser sig från trehundra meters djup upp till etthundrafemtio meter. Vi hade vädergudarna med oss den här gången, så att vi kunde gå ut på dessa djup och prova fisket vilket var fullständigt magiskt och naturligtvis skitspännande.



Vi hade förväntat oss uer, och att det skulle stå gråsej över detta grund. Förutom dessa arter fick jag också några firrar som jag aldrig har sett live tidigare, bl a  ”guldlax”. Själv tycker jag att fisken var nästan overklig med sina gigantiska ögon och sin guldglänsande kropp. Den har en fettfena, fisken ser glansig och hal ut, men den var riktigt sträv när man tog den i handen. Efter förra årets resa hade vi naturligtvis också bleka på schemat, då vi siktade på fiske efter bleka hade vi ett helt otroligt fiske, tyvärr fick vi inga jättar denna gång men på styvare gäddfiske-prylar var det riktigt roligt fiske. Huggen är minst sagt brutala och rusningarna går knappt att beskriva i text... de måste bara upplevas!!!

Under denna resa fick jag själv två personbästa, guldlax på 620 gram (kanske är det också klubbrekord?), och en gråsej på ungefär tio kilo (den dagen sakandes tyvärr batteri i vågen, dock är det ju ingen rekordfisk men det är klart att det är lite synd att man inte kan väga fisken).



Holst fick en uer på 1800 gram vilket är hans bästa hittills. Totalt fick vi tio olika arter: torsk, gråsej, kolja, lubb, Långa, makrill, bleka, hälleflundra, uer och guldlax.

Dagarna går fort när man har roligt... Tyvärr fick vi bryta några dagar tidigare än vad vi hade tänkt oss på grund av hårda vindar. 

Salta hälsningar från
Patrik ”limpan” Lindberg / Stefan ” hossa” Holst